Karantändagbok - Dag 5, 6, och 7

Cambridge / Permalink / 0
Halloj!

Nu är karantändagboken tillbaka, jag skulle vilja säga att jag varit så otroligt uppdagen de senaste dagarna men så är det tyvärr inte. Snarare har karantänsapatin riktigt ätit mig de senaste dagarna, jag vet knappt vad som är upp och vad som är ner och ingenting särskilt roligt händer här. Nåja, lite har väl hänt som kan vara värt att berätta.

Dag 5 - Fredag
I fredags fick jag ännu ett samtal av vår häliga lilla track and trace som vill ha koll på att jag sitter i karantän. Det gick till exakt såhär:
Han: "Hello, I'm calling about track and trace, I am not going to ask any personal information except your year of birth."
Jag: "Okay, are you going to call me every day?"
Han: "Yes, are you currently in quarantine?"
Jag: "Yes."
Han: "Do you have any questions for me?"
Jag: "No."
Han "Okay bye."
Ett helt felfritt system för att se till att ingen smiter från karantän som ni kan se.
 
Jag hade även beställt lunch från mitt college denna dag. Gnocchi med tomatsås och parmesanost hade jag beställt. Detta var vad som anlände:
 mmmmm.... en paprika fylld med quinoa och kikärtor. Precis vad jag önskat mig, och så otroligt mättande. Jag var hungrig igen på cirka 15 minuter. 

Dag 6
Lördag. Jag vet inte ens själv vad jag gjorde igår. Jag sov för länge, sedan pluggade jag, jag hade huvudvärk och på kvällen så satt jag och snackade med några vänner, vi brukar göra det på just lördagar. Vi spelar ofta spel och snackar om livet, det är alltid trevligt. 

Jag har väldigt sugen på middagen som jag hade beställt från colleget även denna måltid då mycket av min mat började ta slut. Falafel hade jag beställt och var väldigt taggad på. Så taggad att jag i princip helt hoppat över att äta lunch. Till min bevikelse så var maten även denna gång en besvikelse. Jag fick två (2!!) falaflar, det är kanske inte så dåligt i och med att de var väldigt stora men jag fick absolut ingenting till, inget ris eller potatis eller pommes eller vad fan som helst, bara rå rödök som gjorde att hela mitt rum stank helt fränt och att jag fick ont i magen av bara doften.
 
 
Vem tycker ens att det här är en acceptablem måltid? Jag fick gå och fixa ihop en egen sallad i köket till och ta en snackspåse på sidan och låtsas att det var pommes bara för att jag skulle stå mig. 
 
Dag 7
Nu ska jag sluta klaga på maten och istället hylla vädret. Idag har det varit 20 grader varmt, en skönt liten bris och bara urmysig vår. Jag snodde åt mig en bänk långt back i vår gemensamma trädgård där jag får sitta utan mask på mig. Jag kollade på hur det blommade, lyssnade på musikalmusik och skrev dagbok. Alltså riktigt dagbok inte sådana här publika ljugerier. 
Det var ganska svårt att inte känna sig rätt ensam där jag satt ensam på en bänk och kollade på alla som satt och studerade eller åt lunch tillsammans i parken. Jag insåg hur mycket situationen vi är i har påverkat mina möjligheter att göra någonting av min tid här. Delvis för att min tid här inte har varit lika lång som det var tanken från början men också för att mina möjligheter att träffa nya människor, vänner, och prova nya saker har blivit väldigt begränsade.

Detta satt jag och tänkte på i parken medan musikal soundtrack efter musikal soundtrack rullade i mina lurar. Det är väl precis så våren skall vara? Att sitta och spana på solen, blommorna, och folken, med bra musik i öronen och melakoli i tankarna?  
Eh, jag är bara pretantiös såklart. 

Fint var det i alla fall.
 
 
P.S. Det Covid test som jag gjorde i tisdags har nu kommit tillbaka (ja såååå lång tid tog det), det är iallafall negativt och jag ska ta nästa imorgon för att få komma ut på torsdag. D.S.
Till top