Caerdydd

Jag är ju som man kanke märkt i Cambridge. Men hur hamnade jag här?

Jag lyckdes ju inte blogga alls under mitt sista år i Cardiff eller under mitt år som jag tog mellan min examen och att jag började på min master. 

 

När jag gick mitt sista år i Cardiff var jag fortfarade osäker på vad jag ville göra efter. Jag ville tillbaka till Sverige tänkte jag men jag ville inte läsa en master i filosofi där eftersom jag alltidv arit emot indelningen teoretisk/praktisk filosofi, samt att feministisk filosofi (mitt hjätrteämne) inte undervisas där. Ett tag tänkte jag att jag ville bli curator vid ett museum och sökte till och med en sådan master. Men när jag på våren började skriva min avhandling i filosofi så insåg jag att det var filosofi jag ville studera. Eftersom jag var lite sent ute och hade så mycket att göra så sökte jag bara ett universitet för en master i Storbritannien, Durham University. Efter Cambridge och Oxford så är det ett utav de allra bästa. 

 

Jag hade i slutet en otroligt tur. Min avhandling gjorde otroligt bra ifrån sig och gjorde att jag gick ut med högsta betygskategorin (1st class honours) och med en text som jag kunde använda mig av för att ta mig in på väldigt bra instutioner. Jag fick min plats vid Durham och bad om att få skjuta på den ett år. Efter att ha betalt för mina studier i tre års tid ville jag ha ett år på mig för att samla ihop tillräckligt så att jag skull slippa ta så myckt lån. Efter att ha pratat med Sophia så bestämde jag mig även för att skicka in en ansökan för att studera i Cambridge när jag ändå bara arbetade. Hon sade att om jag kommit in på Durham så borde jag ju prova Cambridge eftersom det inte är så stor skillnad. Då jag visste att jag lyckats göra bra ifrån mig över lag så tänkte jag att jag skulle prova. Cambridge har ju ändå varit mitt drömuuniveristet. Enda sedan jag var i staden när jag var 14år gammal så har att studera vid Cambridge Universitet faktiskt varit mitt livs allra högsta dröm. Jag tog chansen och det ångrar jag verkligen inte. 

 

Till min stora förvåning så blev jag accepterad att börja studera en master i filosofi PÅ CAMBRIDGE. Jag fick ett mail när jag satt och jobbade på Länsförsäkringar (där jag spenderade största delen av min tid mellan kandidaten och mastern). Jag satt i ett litet rum med Philip (som jag inte berättat någonting om alls men som nu är min fästman, då var han en söt lite flirtig kollega haha) och en annan kollega. Jag tappade hakan där jag satt och Philip trodde inte på mig, (haha idiot). Det var helt galet iallafall. Sedan fick jag reda på att min stipendieansökan från en svensk förening blivit godkänd och att de skulle gå in och betala största delen av min studiekostnad. Det var en helt otroligt häftig tid.

 

Sedan kom coronan, en månad efter att jag fått reda på att jag kommit in ungefär så skulle jag till Cambridge för att gå på ett öppet hus. Samma helg stängdes allt, det öppna huset ställdes in, mitt flyg blev inställt och snart blev det som vi ju alla vet att det blev. Jag tänkte mycket och länge på om jag verkligen skulle komma hit om allt skulle vara online, om det var värt det. Men eftersom UK lämnade EU vid nyår och jag hade mitt stipendium så var det ju bäst att göra det detta år. Vem vet hur dyrt det skulle bli nästa år?

 

Så så blev det. Jag hamnade här. I ungefär sex veckor var jag i Cambridge i höstas innan de gick in i en total lockdown och jag fick spendera 7 månader i Sverige iallafall och studera på distans. Men nu är jag här igen för att ta igen allt jag missat och få uppleva Cambridge. 

 

Nåja här är lite småsaker jag hann uppleva i höstas innan jag blev tvungen att åka tillbaka till Sverige: